SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
knackning
knack·­ning substantiv ~en ~ar knacka
Singular
en knackningobestämd form
en knackningsobestämd form genitiv
knackningenbestämd form
knackningensbestämd form genitiv
Plural
knackningarobestämd form
knackningarsobestämd form genitiv
knackningarnabestämd form
knackningarnasbestämd form genitiv