publicerad: 2015
kollegialitet
kol·legi·al·itet
[‑ite´t]
substantiv
~en kollegial
Singular | |
---|---|
en kollegialitet | obestämd form |
en kollegialitets | obestämd form genitiv |
kollegialiteten | bestämd form |
kollegialitetens | bestämd form genitiv |