publicerad: 2015
kondemnation
kon·demn·at·ion
substantiv
~en ~er • till kondemnera
Singular | |
---|---|
en kondemnation | obestämd form |
en kondemnations | obestämd form genitiv |
kondemnationen | bestämd form |
kondemnationens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kondemnationer | obestämd form |
kondemnationers | obestämd form genitiv |
kondemnationerna | bestämd form |
kondemnationernas | bestämd form genitiv |