publicerad: 2015
kondemnera
kon·demn·era
verb
~de ~t • döma ut havererat fartyg; ta fartygslast i beslag
| Finita former | |
|---|---|
| kondemnerar | presens aktiv |
| kondemneras | presens passiv |
| kondemnerade | preteritum aktiv |
| kondemnerades | preteritum passiv |
| kondemnera | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att kondemnera | infinitiv aktiv |
| att kondemneras | infinitiv passiv |
| har/hade kondemnerat | supinum aktiv |
| har/hade kondemnerats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| kondemnerande | |
| Perfekt particip | |
| en kondemnerad + substantiv | |
| ett kondemnerat + substantiv | |
| den/det/de kondemnerade + substantiv | |


