publicerad: 2015
konflikt
kon·flikt
[‑flik´t]
substantiv
~en ~er • motsättning, tvist, strid
Singular | |
---|---|
en konflikt | obestämd form |
en konflikts | obestämd form genitiv |
konflikten | bestämd form |
konfliktens | bestämd form genitiv |
Plural | |
konflikter | obestämd form |
konflikters | obestämd form genitiv |
konflikterna | bestämd form |
konflikternas | bestämd form genitiv |