publicerad: 2015
kontratenor
kontra|ten·or
substantiv
~en ~er • manlig sångare som sjunger i falsettläge
Singular | |
---|---|
en kontratenor | obestämd form |
en kontratenors | obestämd form genitiv |
kontratenoren | bestämd form |
kontratenorens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kontratenorer | obestämd form |
kontratenorers | obestämd form genitiv |
kontratenorerna | bestämd form |
kontratenorernas | bestämd form genitiv |