publicerad: 2015
kooperation
ko·op·er·at·ion
substantiv
~en ~er • samarbete; andelsrörelse
Singular | |
---|---|
en kooperation | obestämd form |
en kooperations | obestämd form genitiv |
kooperationen | bestämd form |
kooperationens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kooperationer | obestämd form |
kooperationers | obestämd form genitiv |
kooperationerna | bestämd form |
kooperationernas | bestämd form genitiv |