publicerad: 2015
kröna
kröna
verb
krönte krönt • sätta krona på, formellt installera regent; äv. bildl.; (försöket) kröntes med framgång hade framgång
Finita former | |
---|---|
kröner | presens aktiv |
kröns (krönes) | presens passiv |
krönte | preteritum aktiv |
kröntes | preteritum passiv |
krön | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att kröna | infinitiv aktiv |
att krönas | infinitiv passiv |
har/hade krönt | supinum aktiv |
har/hade krönts | supinum passiv |
Presens particip | |
krönande | |
Perfekt particip | |
en krönt + substantiv | |
ett krönt + substantiv | |
den/det/de krönta + substantiv | |
den krönte + maskulint substantiv |