publicerad: 2015
kröson
krös·on
substantiv
~et; pl. ~ • ⟨prov.⟩ lingon
Singular | |
---|---|
ett kröson | obestämd form |
ett krösons | obestämd form genitiv |
krösonet | bestämd form |
krösonets | bestämd form genitiv |
Plural | |
kröson | obestämd form |
krösons | obestämd form genitiv |
krösonen | bestämd form |
krösonens | bestämd form genitiv |