publicerad: 2015
krater
krater
[kra´ter]
substantiv
~n kratrar • grop som liknar vulkanmynning
Singular | |
---|---|
en krater | obestämd form |
en kraters | obestämd form genitiv |
kratern | bestämd form |
kraterns | bestämd form genitiv |
Plural | |
kratrar | obestämd form |
kratrars | obestämd form genitiv |
kratrarna | bestämd form |
kratrarnas | bestämd form genitiv |