publicerad: 2015
kreditgivning
kred·it|giv·ning
substantiv
~en ~ar • till ge 1kredit
Singular | |
---|---|
en kreditgivning | obestämd form |
en kreditgivnings | obestämd form genitiv |
kreditgivningen | bestämd form |
kreditgivningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kreditgivningar | obestämd form |
kreditgivningars | obestämd form genitiv |
kreditgivningarna | bestämd form |
kreditgivningarnas | bestämd form genitiv |