publicerad: 2015
krigsmakt
krigs|makt
substantiv
~en ~er • ⟨ej om svenska förhållanden⟩ försvarsmakt
Singular | |
---|---|
en krigsmakt | obestämd form |
en krigsmakts | obestämd form genitiv |
krigsmakten | bestämd form |
krigsmaktens | bestämd form genitiv |
Plural | |
krigsmakter | obestämd form |
krigsmakters | obestämd form genitiv |
krigsmakterna | bestämd form |
krigsmakternas | bestämd form genitiv |