publicerad: 2015
landstingsman
lands·tings|man
substantiv
~nen; pl. ‑män, best. pl. ‑männen landsting 1man 1
Singular | |
---|---|
en landstingsman | obestämd form |
en landstingsmans | obestämd form genitiv |
landstingsmannen | bestämd form |
landstingsmannens | bestämd form genitiv |
Plural | |
landstingsmän | obestämd form |
landstingsmäns | obestämd form genitiv |
landstingsmännen | bestämd form |
landstingsmännens | bestämd form genitiv |