publicerad: 2015
ljuga
ljuga
verb
ljög, ljugit, ljugen ljuget ljugna, pres. ljuger • tala osanning; jfr lögn
Finita former | |
---|---|
ljuger | presens aktiv |
ljugs (ljuges) | presens passiv |
ljög | preteritum aktiv |
ljögs | preteritum passiv |
ljug | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att ljuga | infinitiv aktiv |
att ljugas | infinitiv passiv |
har/hade ljugit | supinum aktiv |
har/hade ljugits | supinum passiv |
Presens particip | |
ljugande | |
Perfekt particip | |
en ljugen + substantiv | |
ett ljuget + substantiv | |
den/det/de ljugna + substantiv |