publicerad: 2015
ljusbrytning
ljus|bryt·ning
substantiv
~en ~ar • till brytning 2 1ljus 1
Singular | |
---|---|
en ljusbrytning | obestämd form |
en ljusbrytnings | obestämd form genitiv |
ljusbrytningen | bestämd form |
ljusbrytningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ljusbrytningar | obestämd form |
ljusbrytningars | obestämd form genitiv |
ljusbrytningarna | bestämd form |
ljusbrytningarnas | bestämd form genitiv |