publicerad: 2015
människa
männ·iska
[män`i∫a]
~n människor el. vard. mänska
[män`∫a]
~n mänskor
Singular | |
---|---|
en människa (en mänska) | obestämd form |
en människas (en mänskas) | obestämd form genitiv |
människan (mänskan) | bestämd form |
människans (mänskans) | bestämd form genitiv |
Plural | |
människor (mänskor) | obestämd form |
människors (mänskors) | obestämd form genitiv |
människorna (mänskorna) | bestämd form |
människornas (mänskornas) | bestämd form genitiv |