publicerad: 2015
målgörare
mål|gör·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑görarna • till mål 2 2göra
Singular | |
---|---|
en målgörare | obestämd form |
en målgörares | obestämd form genitiv |
målgöraren | bestämd form |
målgörarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
målgörare | obestämd form |
målgörares | obestämd form genitiv |
målgörarna | bestämd form |
målgörarnas | bestämd form genitiv |