SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
manfall
man|­fall substantiv ~et; pl. ~ äv. stort bort­fall t.ex. av in­bjudna till en fest
Singular
ett manfallobestämd form
ett manfallsobestämd form genitiv
manfalletbestämd form
manfalletsbestämd form genitiv
Plural
manfallobestämd form
manfallsobestämd form genitiv
manfallenbestämd form
manfallensbestämd form genitiv