publicerad: 2015
mansläger
mans|läger
substantiv
‑lägret; pl. ~, best. pl. ‑lägren 1man 1 läger 1
Singular | |
---|---|
ett mansläger | obestämd form |
ett manslägers | obestämd form genitiv |
manslägret | bestämd form |
manslägrets | bestämd form genitiv |
Plural | |
mansläger | obestämd form |
manslägers | obestämd form genitiv |
manslägren | bestämd form |
manslägrens | bestämd form genitiv |