publicerad: 2015
maronit
maron·it
[‑i´t]
substantiv
~en ~er • maroniter en kristen folkgrupp i Libanon
Singular | |
---|---|
en maronit | obestämd form |
en maronits | obestämd form genitiv |
maroniten | bestämd form |
maronitens | bestämd form genitiv |
Plural | |
maroniter | obestämd form |
maroniters | obestämd form genitiv |
maroniterna | bestämd form |
maroniternas | bestämd form genitiv |