publicerad: 2015
marritt
mar|ritt
substantiv
~en ~er • till mara 1 ritt
Singular | |
---|---|
en marritt | obestämd form |
en marritts | obestämd form genitiv |
marritten | bestämd form |
marrittens | bestämd form genitiv |
Plural | |
marritter | obestämd form |
marritters | obestämd form genitiv |
marritterna | bestämd form |
marritternas | bestämd form genitiv |