publicerad: 2015
meningsriktning
men·ings|rikt·ning
substantiv
~en ~ar • till mening 1 och riktning 2
Singular | |
---|---|
en meningsriktning | obestämd form |
en meningsriktnings | obestämd form genitiv |
meningsriktningen | bestämd form |
meningsriktningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
meningsriktningar | obestämd form |
meningsriktningars | obestämd form genitiv |
meningsriktningarna | bestämd form |
meningsriktningarnas | bestämd form genitiv |