publicerad: 2015
meningsutbyte
men·ings|ut·byte
substantiv
~t ~n • till mening 1 utbyte 1
Singular | |
---|---|
ett meningsutbyte | obestämd form |
ett meningsutbytes | obestämd form genitiv |
meningsutbytet | bestämd form |
meningsutbytets | bestämd form genitiv |
Plural | |
meningsutbyten | obestämd form |
meningsutbytens | obestämd form genitiv |
meningsutbytena | bestämd form |
meningsutbytenas | bestämd form genitiv |