publicerad: 2015
momentum
mom·ent·um
[‑en`t‑]
substantiv
~et; pl. ~ • vändning till positiv trend
Singular | |
---|---|
ett momentum | obestämd form |
ett momentums | obestämd form genitiv |
momentumet | bestämd form |
momentumets | bestämd form genitiv |
Plural | |
momentum | obestämd form |
momentums | obestämd form genitiv |
momentumen | bestämd form |
momentumens | bestämd form genitiv |