publicerad: 2015
momentindelning
mom·ent|in·del·ning
substantiv
~en ~ar moment indelning
Singular | |
---|---|
en momentindelning | obestämd form |
en momentindelnings | obestämd form genitiv |
momentindelningen | bestämd form |
momentindelningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
momentindelningar | obestämd form |
momentindelningars | obestämd form genitiv |
momentindelningarna | bestämd form |
momentindelningarnas | bestämd form genitiv |