publicerad: 2015
monist
mon·ist
[‑is´t]
substantiv
~en ~er monism
Singular | |
---|---|
en monist | obestämd form |
en monists | obestämd form genitiv |
monisten | bestämd form |
monistens | bestämd form genitiv |
Plural | |
monister | obestämd form |
monisters | obestämd form genitiv |
monisterna | bestämd form |
monisternas | bestämd form genitiv |