SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
mora
mora substantiv ~n moror ⟨vard.⟩ mor i huset, bond­hustru; gumma
Singular
en moraobestämd form
en morasobestämd form genitiv
moranbestämd form
moransbestämd form genitiv
Plural
mororobestämd form
mororsobestämd form genitiv
morornabestämd form
morornasbestämd form genitiv