publicerad: 2015
morgonhumör
morgon|hum·ör
N morron|hum·ör
substantiv
~et morgon 1 humörSingular | |
---|---|
ett morgonhumör | obestämd form |
ett morgonhumörs | obestämd form genitiv |
morgonhumöret | bestämd form |
morgonhumörets | bestämd form genitiv |