publicerad: 2015
motståndarläger
mot·stånd·ar|läger
substantiv
‑lägret; pl. ~, best. pl. ‑lägren • till läger 3 motståndare
Singular | |
---|---|
ett motståndarläger | obestämd form |
ett motståndarlägers | obestämd form genitiv |
motståndarlägret | bestämd form |
motståndarlägrets | bestämd form genitiv |
Plural | |
motståndarläger | obestämd form |
motståndarlägers | obestämd form genitiv |
motståndarlägren | bestämd form |
motståndarlägrens | bestämd form genitiv |