publicerad: 2015
mystär
myst·är
[‑ä´r]
substantiv
~en ~er • ⟨ngt åld.⟩ gåtfull el. ofattbar företeelse, mysterium
Singular | |
---|---|
en mystär | obestämd form |
en mystärs | obestämd form genitiv |
mystären | bestämd form |
mystärens | bestämd form genitiv |
Plural | |
mystärer | obestämd form |
mystärers | obestämd form genitiv |
mystärerna | bestämd form |
mystärernas | bestämd form genitiv |