publicerad: 2015
naturväsen
nat·ur|väsen
substantiv
~det; pl. ~, best. pl. ~dena • till 2väsen 1 natur 1
Singular | |
---|---|
ett naturväsen | obestämd form |
ett naturväsens | obestämd form genitiv |
naturväsendet | bestämd form |
naturväsendets | bestämd form genitiv |
Plural | |
naturväsen | obestämd form |
naturväsens | obestämd form genitiv |
naturväsendena | bestämd form |
naturväsendenas | bestämd form genitiv |