publicerad: 2015
nav
nav
substantiv
~et; pl. ~ • central del av hjul; äv. bildl.
Singular | |
---|---|
ett nav | obestämd form |
ett navs | obestämd form genitiv |
navet | bestämd form |
navets | bestämd form genitiv |
Plural | |
nav | obestämd form |
navs | obestämd form genitiv |
naven | bestämd form |
navens | bestämd form genitiv |