publicerad: 2015
nor
nor
substantiv
~et; pl. ~ • smalt vatten mellan större vatten(drag)
Singular | |
---|---|
ett nor | obestämd form |
ett nors | obestämd form genitiv |
noret | bestämd form |
norets | bestämd form genitiv |
Plural | |
nor | obestämd form |
nors | obestämd form genitiv |
noren | bestämd form |
norens | bestämd form genitiv |