publicerad: 2015
omkörning
om|kör·ning
substantiv
~en ~ar • en livsfarlig omkörning i kurvan
Singular | |
---|---|
en omkörning | obestämd form |
en omkörnings | obestämd form genitiv |
omkörningen | bestämd form |
omkörningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
omkörningar | obestämd form |
omkörningars | obestämd form genitiv |
omkörningarna | bestämd form |
omkörningarnas | bestämd form genitiv |