publicerad: 2015
omvälvning
om|välv·ning
substantiv
~en ~ar omvälva
Singular | |
---|---|
en omvälvning | obestämd form |
en omvälvnings | obestämd form genitiv |
omvälvningen | bestämd form |
omvälvningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
omvälvningar | obestämd form |
omvälvningars | obestämd form genitiv |
omvälvningarna | bestämd form |
omvälvningarnas | bestämd form genitiv |