publicerad: 2015
ordväxling
ord|växl·ing
substantiv
~en ~ar • meningsutbyte, tvist
Singular | |
---|---|
en ordväxling | obestämd form |
en ordväxlings | obestämd form genitiv |
ordväxlingen | bestämd form |
ordväxlingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ordväxlingar | obestämd form |
ordväxlingars | obestämd form genitiv |
ordväxlingarna | bestämd form |
ordväxlingarnas | bestämd form genitiv |