publicerad: 2015
ortsbestämning
orts|be·stäm·ning
substantiv
~en ~ar ort 1 bestämning
| Singular | |
|---|---|
| en ortsbestämning | obestämd form |
| en ortsbestämnings | obestämd form genitiv |
| ortsbestämningen | bestämd form |
| ortsbestämningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| ortsbestämningar | obestämd form |
| ortsbestämningars | obestämd form genitiv |
| ortsbestämningarna | bestämd form |
| ortsbestämningarnas | bestämd form genitiv |


