publicerad: 2015
otillfredsställelse
o|till·freds·ställ·else
substantiv
~n o- 1 tillfredsställelse
Singular | |
---|---|
en otillfredsställelse | obestämd form |
en otillfredsställelses | obestämd form genitiv |
otillfredsställelsen | bestämd form |
otillfredsställelsens | bestämd form genitiv |