publicerad: 2015
otillräcklighet
o|till·räck·lig·het
substantiv
~en ~er otillräcklig
Singular | |
---|---|
en otillräcklighet | obestämd form |
en otillräcklighets | obestämd form genitiv |
otillräckligheten | bestämd form |
otillräcklighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
otillräckligheter | obestämd form |
otillräckligheters | obestämd form genitiv |
otillräckligheterna | bestämd form |
otillräckligheternas | bestämd form genitiv |