publicerad: 2015
påhejare
på|hej·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑hejarna 2heja (på)
Singular | |
---|---|
en påhejare | obestämd form |
en påhejares | obestämd form genitiv |
påhejaren | bestämd form |
påhejarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
påhejare | obestämd form |
påhejares | obestämd form genitiv |
påhejarna | bestämd form |
påhejarnas | bestämd form genitiv |