publicerad: 2015
påstå
på|stå
verb
‑stod, ‑stått, ‑stådd n. ‑stått, pres. ‑står • försäkra, hävda
Finita former | |
---|---|
påstår | presens aktiv |
påstås | presens passiv |
påstod | preteritum aktiv |
påstods | preteritum passiv |
påstå | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att påstå | infinitiv aktiv |
att påstås | infinitiv passiv |
har/hade påstått | supinum aktiv |
har/hade påståtts | supinum passiv |
Presens particip | |
påstående | |
Perfekt particip | |
en påstådd + substantiv | |
ett påstått + substantiv | |
den/det/de påstådda + substantiv | |
den påstådde + maskulint substantiv |