publicerad: 2015
partikonstellation
parti|kon·stell·at·ion
substantiv
~en ~er parti 3 konstellation
Singular | |
---|---|
en partikonstellation | obestämd form |
en partikonstellations | obestämd form genitiv |
partikonstellationen | bestämd form |
partikonstellationens | bestämd form genitiv |
Plural | |
partikonstellationer | obestämd form |
partikonstellationers | obestämd form genitiv |
partikonstellationerna | bestämd form |
partikonstellationernas | bestämd form genitiv |