publicerad: 2015
perspektiv
per·spekt·iv
[‑i´v]
substantiv
~et; pl. ~ 1 avbildning med djupverkan; sätt att te sig på avstånd2 utsikter; överblick, synvinkel – De flesta sammansättn. med perspektiv- hör till perspektiv 1.
Singular | |
---|---|
ett perspektiv | obestämd form |
ett perspektivs | obestämd form genitiv |
perspektivet | bestämd form |
perspektivets | bestämd form genitiv |
Plural | |
perspektiv | obestämd form |
perspektivs | obestämd form genitiv |
perspektiven | bestämd form |
perspektivens | bestämd form genitiv |