publicerad: 2015
personvagn
pers·on|vagn
substantiv
~en ~ar • i tåg; personbil
| Singular | |
|---|---|
| en personvagn | obestämd form |
| en personvagns | obestämd form genitiv |
| personvagnen | bestämd form |
| personvagnens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| personvagnar | obestämd form |
| personvagnars | obestämd form genitiv |
| personvagnarna | bestämd form |
| personvagnarnas | bestämd form genitiv |


