publicerad: 2015
plädera
pläd·era
verb
~de ~t • ivrigt tala för, förfäkta; hålla slutanförande inför rätta
| Finita former | |
|---|---|
| pläderar | presens aktiv |
| pläderas | presens passiv |
| pläderade | preteritum aktiv |
| pläderades | preteritum passiv |
| plädera | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att plädera | infinitiv aktiv |
| att pläderas | infinitiv passiv |
| har/hade pläderat | supinum aktiv |
| har/hade pläderats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| pläderande | |


