SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
pläga
pläga verb ~de ~t ⟨åld.⟩ bruka, ha för sed⟨åld.⟩ und­fägna, förpläga
Finita former
plägarpresens aktiv
plägaspresens passiv
plägadepreteritum aktiv
plägadespreteritum passiv
plägaimperativ aktiv
Infinita former
att plägainfinitiv aktiv
att plägasinfinitiv passiv
har/hade plägatsupinum aktiv
har/hade plägatssupinum passiv
Presens particip
plägande
Perfekt particip
en plägad + substantiv
ett plägat + substantiv
den/det/de plägade + substantiv