publicerad: 2015
plana
plana
verb
~de ~t • göra slät; om motorfordon: glida på regnvåt vägbana; i hög fart lägga sig el. ligga horisontellt i vattenytan t.ex. om racerbåt
| Finita former | |
|---|---|
| planar | presens aktiv |
| planas | presens passiv |
| planade | preteritum aktiv |
| planades | preteritum passiv |
| plana | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att plana | infinitiv aktiv |
| att planas | infinitiv passiv |
| har/hade planat | supinum aktiv |
| har/hade planats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| planande | |
plana av
• bli mera plan: vägen planade av el. avplanade
plana ut
• utjämnasInfinita former att plana ut infinitiv aktiv Presens particip utplanande


