publicerad: 2015
poliskommissarie
pol·is|kom·miss·arie
substantiv
~n ~r polis 1 kommissarie 1
Singular | |
---|---|
en poliskommissarie | obestämd form |
en poliskommissaries | obestämd form genitiv |
poliskommissarien | bestämd form |
poliskommissariens | bestämd form genitiv |
Plural | |
poliskommissarier | obestämd form |
poliskommissariers | obestämd form genitiv |
poliskommissarierna | bestämd form |
poliskommissariernas | bestämd form genitiv |