publicerad: 2015
profetera
pro·fet·era
verb
~de ~t • förkunna som gudomligt budskap; förutsäga, sia; jfr profetia
| Finita former | |
|---|---|
| profeterar | presens aktiv |
| profeteras | presens passiv |
| profeterade | preteritum aktiv |
| profeterades | preteritum passiv |
| profetera | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att profetera | infinitiv aktiv |
| att profeteras | infinitiv passiv |
| har/hade profeterat | supinum aktiv |
| har/hade profeterats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| profeterande | |
| Perfekt particip | |
| en profeterad + substantiv | |
| ett profeterat + substantiv | |
| den/det/de profeterade + substantiv | |


