publicerad: 2015
räfsare
räfs·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. räfsarna 2räfsa
Singular | |
---|---|
en räfsare | obestämd form |
en räfsares | obestämd form genitiv |
räfsaren | bestämd form |
räfsarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
räfsare | obestämd form |
räfsares | obestämd form genitiv |
räfsarna | bestämd form |
räfsarnas | bestämd form genitiv |